Då som nu - händelsernas centrum i Göteborg

Doften från sockerbruket är borta, ljudet från arbetet vid Järnvågen likaså - men som en röd tråd för livet i Brunnsparken, från 1600-talet till idag, går en känsla av att vara med där det händer. Ett område präglat av liv och rörelse är ambitionen när Kvarteret Johanna i Fredstan utvecklas.

När trafiken är som tätast avgår 120 spårvagnar och 130 bussar i timmen från Brunnsparken. En av Sveriges mest trafikerade knutpunkter för kollektivtrafik. Alldeles intill Fredstan. Omgiven av caféer, butiker och människor som möts. Här befinner man sig mitt i smeten. 

Mari Wickerts är museipedagog på Göteborgs Stadsmuseum och utbildad arkeolog. Hon beskriver ett liknande slags liv och rörelse när hon berättar om Brunnsparken i 1600-talstappning; 

— Då hade man börjat anlägga stora hamnkanalen utanför nuvarande Stadsmuseet. Här fraktades varor, många människor arbetade och rörde sig på platsen. Broarna över stora hamnkanalen var av trä, få gator var stenlagda. Livet var på det stora hela rätt tufft, säger hon. 

— Men samtidigt; att ha utsikt över vattenleden måste då som nu ha varit attraktivt. Här bodde stadens välbeställda.  

Livet vid Brunnsparken på 1700-talet 

Järnvågen, där järnet från de värmländska bruken vägdes och granskades inför utskeppning, låg på en holme i dagens stora hamnkanal. Mitt i det som idag är parken Brunnsparken. Livet runt vågen präglade starkt platsen mellan det att järnvågen anläggs 1624 och att den tidigt 1800-tal flyttas till Järntorget (där den 1882 som sista järnvåg i Sverige lades ner). 

Under samma period genomgick Sverige och Göteborg en enorm utveckling. Mot bättre levnadsvillkor, renare dricksvatten, färre sjukdomar, fler hus av sten för att minska risken för bränder. Nuvarande Palacehuset byggdes sent 1700-tal som ett sockerbruk vilket innebar både arbetstillfällen och en söt doft över innerstaden.  

Spårvagnarna kommer till Södra Hamngatan 

En del av stora hamnkanalen, dagens Södra Hamngatan, fylldes så småningom igen och några år senare fick Göteborg sina första spårvagnar, dragna av hästar. Sockerbruket omvandlades till privatbostad och togs i besittning av makarna Fürstenberg. Det välbeställda konstintresserade paret lät unga konstnärer bo hos sig och som ersättning för mat och husrum fick de utsmycka huset. Fürstenbergska galleriet var ett faktum. 

Samlingen verk av konstnärer som Carl Larsson, Anders Zorn, Bruno Liljefors och Ernst Josephson finns idag på Göteborgs Konstmuseum. 

— Göteborgs resa under de 400 åren har varit gigantisk, säger Mari Wickerts. 

Internationell känsla i centrala Göteborg 

Britter och tyskar bosatta i staden gav, tillsammans med de holländska nybyggarna, tidigt tonen av internationella influenser; vare sig det sedan dess gällt affärer, mode eller idéer. 

När du blickar framåt, vad ser du för liv i området runt Brunnsparken och Kv Johanna? 

— Den här delen av Göteborg har sedan 1600-talet varit en plats för handel, krogar och människors möten. Titta på hur det ser ut idag! Kaféerna öppnar tidigt, det är en internationell känsla, vi möts i gemenskap över mat och dryck – en fortsatt fantastisk mötesplats, säger Mari Wickerts. 

Mer från Kunskap & inspiration

I samklang med dåtidens arkitektur i Göteborg

När gammalt möter nytt och en bit av Bohuslän tar plats på taket. Arkitekt Josef Eder berättar om möjligheterna med att omvandla Kvarteret Johanna.

Första parkett vid stadsomvandlingen

Gamla stan är Stockholms historiska och geografiska hjärta. Med sin unika atmosfär är stadsdelen en favorit hos både stockholmare och besökare. Här...

Ny teknik i Skären

Under de senaste åren har bristen på effekt och elförsörjning blivit alltmer påtaglig. Genom att använda ny teknik har vi hittat lösningar för att...