Hufvudstadens arbete för biologisk mångfald lockar fjärilar och bin

Som en del av Hufvudstadens hållbarhetsarbete har ängar och mindre ekosystem anlagts på tak och innergårdar till flera fastigheter.

Gröna ytor i anslutning till arbetsplatsen ökar människors välbefinnande och innefattar sociala värden som avkoppling och stresshantering. Lika viktiga är de gröna ytorna för stadens flora, fauna och biologiska mångfald. Därför har Hufvudstaden sedan ett par år tillbaka valt att satsa på parker och ängar på taken till fastigheter runt om i staden. Bee Urban är experter på levande miljötjänster i stadsmiljö och har hjälpt till att anlägga ytorna.

Hittills har Hufvudstaden och Bee Urban installerat en takpark på NK, inrett en innergård vid fastigheten Kvasten, anlagt ett ängstak och två innergårdar till fastigheten Skären samt en mindre installation på Biblioteksgatan i Stockholm. Arbetet har bidragit till en stor rikedom av arter. Så sent som i november hittade man en tapper blomfluga som hängt sig kvar vid en av ängarna trots vinterns ankomst.

- Ytorna har dragit till sig många olika arter. Viktiga pollinerare som humlor, bin och blomflugor samsas bland tusenfotingar, maskar, skalbaggar och spindlar som alla trivs mycket bra i grönskan. Vi har till och med sett påfågelsfjärilar på taket till NK. Det är ovanligt. Fjärilar flyger inte gärna så högt upp för födosök, säger Josefina Oddsberg Gustafsson, grundare av Bee Urban.

Fåglar har också visat sig trivas kring de nya gröna ytorna i staden. En steglits har setts äta frön från överblommande solrosor och sädesärlor, björktrastar, koltrastar och talgoxar har kommit på frekventa besök.

- Det har varit en koltrast som röjt bland mossan på Skären. Antagligen för att leta mask, säger Josefina.

Små grönytor gör stor nytta

Det är inte storleken på grönskan som spelar roll, utan att det finns på många platser. Öar av grönska runt om i staden är betydande för att arter ska kunna föröka och sprida sig. En mindre yta med varierad växtlighet kan till och med vara bättre än en större gräsmatta. Eftersom gräsmattor regelbundet klipps ner har den oftast inte lika många blommande växter, vilket inte ger lika mycket mat till pollinerande insekter som vildvuxna artrika områden.

- Om maten tar slut på ett ställe eller om det skulle komma ett sjukdomsangrepp är det avgörande att det finns fler grönområden i närheten som arterna kan förflytta sig till. Därför är det superviktigt att fastighetsägarna gör detta. Det är en värdefull och konkret åtgärd, säger Josefina.

Bin trivs i stadsmiljö

Städer kan vara rika miljöer för bin. I jämförelse med åkerlandskap där endast en specifik gröda växer är den ofta mer artrik, vilket ger mer föda åt våra viktiga pollinerande insekter. Därför kan det till och med vara viktigt att skapa insatser med skyddsåtgärder för bin i städer.

- I holländska städer har man satsat på att skapa gynnsamma miljöer för vilda bin och lyckats stabilisera de lokala populationerna. Vi har identifierat hela 68 arter vildbin i Stockholms stad och vårt arbete utgår från att gynna de arter som trivs här, säger Josefina.

Den biologiska mångfalden är grunden till fungerande ekosystem och en frisk natur. Försvinner för många arter får vi sårbara ekosystem. För oss människor skulle det bland annat kunna betyda att fundamentala element som ren luft och vatten blir en bristvara.

- Det är väldigt kul att Hufvudstaden satsar på detta. Det är fortfarande inte många som gör den här typen av satsningar på grönytor. En eloge till Hufvudstaden som har förstått att detta behövs, säger Josefina.

Mer från Kunskap & inspiration

Fyra tips...

... för en hälsosammare arbetsdag.

Fastighet på Kungsgatan har blivit hållbarare

I Kåkenhusen på Kungsgatan installerades våren 2019 geoenergi – något som är unikt i Stockholms innerstad. Men redan nu har den nya investeringen...

Här blir matresterna näringsjord till kontoret

På fjärde våning i Danske Banks kontor på Norrmalmstorg 1 i centrala Stockholm står en liten maskin som har gjort stor skillnad på senare år. Varje...