Hur bär man sig åt när man som arkitekt ska bygga på vad någon annan gjort?
— Det första man gör är att närma sig byggnadsverket för att se vad det har för egenheter, vilka arkitektoniska uttryck. Att lära sig läsa byggnadens inneboende styrkor och svagheter och därefter relatera till det. I Kvarteret Johanna handlar det om att bygga på, bygga om och bygga till på flera byggnader, från olika epoker, som i vissa fall redan förändrats vid olika tidpunkter. Projektet innebär att vi bygger till, både en byggnad och en stad.
De befintliga fastigheterna är byggda under åren 1802-1975, hur tänker du när det gäller mötet mellan nu- och dåtid?
— I fallet med Kvarteret Johanna ritades en betydande del på 1960-talet av arkitekten Johannes Olivegren som gjorde fasaden ut mot Södra Hamngatan på ett vis så att den såg ut att bestå av flera olika fastigheter, fast det i själva verket var ett och samma hus. Hans tilltag vållade livlig debatt på den tiden eftersom det ansågs vara arkitektoniskt förkastligt.
— När vi nu tar oss an hela kvarteret fortsätter vi på den inslagna linjen med att det ser ut som flera olika byggnader. Ofta när man gör tillägg försöker man att beskriva sin tid. Jag tänker att vi i det nya ska kunna ana och se spåren av det ursprungliga. Att i samklang med dåtiden lägga till på ett sätt som känns naturligt.
Vilken är din vision för kvarteret i sin helhet, vilket liv ser du framför dig levas här?
— Vi står å ena sidan på allmänhetens sida, med en arkitektur som tar plats i stadens mest centrala delar och blir en viktig del av göteborgarnas offentliga vardagsrum. Å andra sidan skapar vi en helt ny modern kontorsmiljö. En interiör som är luftig och vacker för dem som ska använda huset.
— Jag ser framför mig att hit kommer man med tåg, spårvagn eller cykel på morgonen. Du gör entré i en av de två nya storslagna entrérummen. Framåt lunch kan du åka upp på kvarterets takterass och äta lunch, efter jobbet kanske träffa en kompis på en av restaurangerna i området? Vi försöker åstadkomma en miljö där man kan arbeta, träna, träffas, vila och uppleva saker – både inom sitt kontor och inom kvarteret. I och med att vi planerar för även restauranger kommer området att bli mer levande än idag kvällstid.
Projektet Johanna innebär bland annat att bygga på våningar på befintliga fastigheter – och plötsligt få tillgång till en massa tak! Vad vill du göra av dem? Fotbollsplaner, lekplatser, barer?
— På översta plan blir det en terrass dit vi flyttar en bit av Bohuslän, med både sten och växlighet av det karga, lite vilda slag som är karaktäristiskt för kusten. På våningen under, husen trappar in för att skapa terrasser på fler plan än det översta, blir mer av ett odlingslandskap. I grova drag kan man säga att alla kontor över takfoten får någon form av uteplats.
Vilket är utifrån ditt perspektiv den största utmaningen?
— Att vi verkar i en känslig innerstadsmiljö där vi med stora tekniska svårigheter hänsynsfullt ska lägga till byggnader, det är utmanande.
Vad är roligast?
— Mest spektakulärt är att vi förändrar ett kvarter inom vallgraven, inom ett skyddat stadsområde, på ett sätt som berikar stadsmiljön. Utan att förminska omgivningen skapar vi ett tillskott till staden. Kvarteret är ett gigantiskt arkitekturprojekt, som inte består av ett uttryck utan snarare av tio hus från olika tid, med skilda uttryck. En uppgift jag känner både lust och ödmjukhet inför.
