Modernisering handlar inte alltid om att bygga nytt, utan om att tänka nytt och på bästa sätt tillvarata befintligt material i en fastighet. Ett bra exempel på detta är Hufvudstadens ikoniska landmärke Packarhuset i centrala Stockholm, där Danske Bank har sitt svenska huvudkontor. När man kliver in i de ljusa, nyrenoverade och moderna lokalerna slås man av hur nytt och fräscht det är. Men faktum är att en stor del av byggmaterialet är återbrukat – och har aldrig ens lämnat våningsplanet. Klimatbesparingen för projektets första etapp - ett våningsplan - är totalt 24 ton CO2e.
Att återbruka och minska utsläppen går helt i linje med Hufvudstadens hållbarhetsstrategi. Det var också en av anledningarna till att civilingenjörsstudenterna Alva Domberg och Hanna Rhodin från Linköpings universitet valde att samarbete med Hufvudstaden, när de våren 2024 skrev sitt examensarbete ”Återbruk vid lokalanpassning av kommersiella fastigheter”. Syftet med arbetet var att genom intervjustudier och klimatberäkningar identifiera hinder och möjligheter, samt ta fram rekommendationer för hur fastighetsägare kan öka återbruket.
Stor potential för återbruk
Det var faktumet att byggsektorn står för en stor andel av Sveriges avfall som väckte studenternas intresse.
– Det finns en ganska utbredd slit- och släng-kultur inom byggsektorn. Vi såg att det finns potential att spara mycket avfall om man förändrar sina beteenden, säger Hanna Rhodin.
För det handlar inte bara om att etablera praktiska metoder för att återvinna material, utan också om att ändra ett beteende.
– Det finns en inbyggd social kod att man bara ”river ut och börjar om”, utan att egentligen tänka på vilka andra möjligheter som finns, förklarar Alva Domberg.
Återbruk innebär inte på något sätt att man tummar på kvaliteten, något Hufvudstaden är noga med. Snarare handlar det om att tänka i nya banor och ta tillvara på alla möjligheter till återbruk, i stället för att slentrianmässigt riva och slänga. Avhandlingen lyfter den oskrivna branschregeln att höga hyror automatiskt ger rätt till ”nytt material” – i stället för att fokusera på slutresultatets kvalitet. Ett strukturellt branschproblem som nämns är också att många byggaktörer tjänar väldigt mycket provision på att sälja nytt material.
Det är heller inte givet att man alltid sparar pengar på att bygga cirkulärt – men värdet det ger går inte att mätas i pengar.
Utgå från projektets förutsättningar
Klart är att återbruk inte innebär ett standardiserat sätt att arbeta på, snarare handlar det om att hitta unika möjligheter till återbruk i varje enskilt projekt.
– Man kan inte bara jämföra per enhet vad som ger mest kostnads- eller koldioxidbesparing, eller anta att en viss del ska återbrukas bara för att man hört att det är bäst. I stället måste man utnyttja de unika förutsättningarna i varje projekt. Det kan handla om en list som i sig inte innebär en jättestor koldioxidbesparing, men beroende på hur många kvadratmeter vi pratar om kan det vara värt att kolla på, eftersom en list är lätt att återbruka, förklarar Alva Domberg.
Med andra ord finns den största återbrukspotentialen i de komponenter som faktiskt går att återanvända i praktiken. Därför krävs att man redan från början investerar långsiktigt i kvalitet, som vid bygget av det snart 100 år gamla Packarhuset.
Hög kvalitet hos Hufvudstaden
Examensarbetet visar tydligt att ett målmedvetet arbete med återbruk, som vid ombyggnaden av Packarhuset, är lönsamt på många sätt. Det visar också att tidigare investeringar i kvalitet betalar sig i längden.
– Hufvudstaden jobbar mycket med hög kvalitet och ju mer kvalitativa produkter som används desto längre är livslängden. De tål att återbrukas fler gånger än om man köper någonting som kanske inte är av samma kvalitet. Parkett i stället för plastmatta tål exempelvis att återbrukas flera gånger om, säger Hanna Rhodin.
– Det märks att Hufvudstaden jobbar långsiktigt– och det är en förutsättning för återbruk att ha ett långsiktigt tänk i materialvalen man gör, lägger Alva Domberg till.
Branschen positiv till återbruk
Samarbetet med Hufvudstaden har varit lärorikt för de blivande civilingenjörerna. Att ur ett akademiskt utifrånperspektiv utvärdera Hufvudstadens lokalanpassning av Packarhuset har gett många värdefulla insikter.
– Hufvudstaden har varit fantastiskt stöttande och verkligen gett oss bästa möjliga förutsättningar att genomföra det här. Vi fick möjlighet att jobba med både projektledare och hållbarhetsteam, säger Alva Domberg.
En slutsats av intervjustudien är att de flesta aktörer i branschen är positivt inställda till återbruk, berättar Hanna Rhodin:
– Det var väldigt kul att se att det både på individ- och organisationsnivå finns ett driv att börja återbruka mer. Leverantörer och samarbetspartners var väldigt positiva till återbruk, men många anser att fastighetsägarna måste ta initiativet och ställa hårdare krav – och det redan vid upphandling. Att återbruka material kräver nämligen noggrann inventering och måste tas i beaktning från start.
– Börja prata och planera för återbruk långt innan du tar in en konsult som gör en ritning. Man behöver ta in experter från alla olika områden som samverkar. En återbrukssamordnare har sin uppfattning, men det kan vara rörmokaren som bäst vet vilka rör som kan behållas, tipsar Hanna Rhodin.
Stor potential att minska utsläpp
Alvas och Hannas examensarbete visar att med rätt inställning – och nära samverkan mellan fastighetsägare och byggaktörer – finns en enorm potential att skapa en mer hållbar byggbransch i framtiden.
– Det händer mycket nu och många har fått upp ögonen för återbruk. Ju fler som börjar jobba med återbruk, desto fortare kommer förändringen gå. Då kanske rivaren man arbetar med har erfarenhet av återbruk och kommer med egna förslag och initiativ. Alla aktörer accelererar varandra ju mer erfarenhet de får, avslutar Hanna Rhodin.
