Med en renovering som kombinerar innovation, återbruk och långsiktighet skapas här framtidens flexibla arbetsplatser. Projektledaren Therese Tideberg berättar om det visionära arbetet bakom förvandlingen och hur fastighetens tidlösa design fortsatt inspirerar efter nästan 100 år. Många stockholmare passerar dagligen men få vet att huset är ett tidigt exempel på hållbar arkitektur. Trots att det byggdes för nästan hundra år sedan drar man idag nytta av den genomtänkta designen för att utveckla moderna lösningar under den pågående renoveringen.
– Huset byggdes med pelare i stället för bärande väggar vilket innebär att du kan sätta väggar var du vill. Det gör att det blir väldigt flexibelt att anpassa planlösningen för olika typer av hyresgäster och få olika rumsbildningar, förklarar Therese Tideberg, projektledare på Hufvudstaden.
Fastigheten ritades av arkitekten Ivar Tengbom och byggnadens konstruktion är inspirerat av de tidiga amerikanska skyskrapor. Här arbetar Therese tillsammans med målare, golvläggare och snickare för att skapa 515 arbetsplatser genom att ta vara på befintligt material och lösningar. Återbruk och långsiktighet är centralt både i den pågående ombyggnationen och valet av möbler och inredning.
Hufvudstaden förvärvade byggnaden år 2000 och Danske Bank har varit en av de mest stadigvarande hyresgästerna i fastigheten sedan de flyttade hit sitt svenska huvudkontor 2004. Nyligen valde de att förlänga sitt avtal i ytterligare tio år. Sedan projektet inleddes har Therese samarbetat tätt med Danske Bank med det gemensamma målet att genomföra renoveringsarbetet med stort fokus på återbruk.
– Det har varit kul att jobba med en hyresgäst som verkligen vill återbruka och är med på det från början. Det genomsyrar hela arbetet och är den röda tråden i projektet, säger Therese.
Therese ansvar innebär också att ombyggnationen utförs i enlighet med den vision som skapades för drygt 20 år sedan när Hufvudstaden blev ägare till fastigheten. En vision om långsiktighet och att investeringar i material som håller över tid.
– Vi har moderniserat fastighetens klimatsystem och kan nu minska energiförbrukningen avsevärt. Det har vi kunnat göra genom att nyttja de gamla ventilationskanalerna, resten sitter kvar som det gjorde för 20 år sedan, berättar Therese.
Återbruk har varit möjligt på flera nivåer, från stålreglar, till WC-grupper och glaspartier.
– Vi har kunnat behålla alla WC-grupper, vilket är fantastiskt, eftersom de håller i minst tio år till, säger Therese och förklarar att även att gipsskivor och fönsterbänkar återbrukas.
Även om återbruk är centralt i projektet är en av de största utmaningarna att säkerställa att materialet verkligen håller över tid. Samtidigt är en stor vinning i projektet faktumet att mycket av det återbrukade materialet redan fanns i huset och mycket av arbetet har kunnat utföras på plats, förklarar Therese.
– Vissa saker har vi kunnat återbruka, men vi har också valt att byta ut det som inte kommer att hålla på sikt. Vi har dock inte behövt köpa in återbrukat material från ett centrallager utan har tagit allt in-house. Inget har inte ens behövt lämna våningsplanet, säger hon.
Erfarenheterna från projektet visar tydligt hur viktigt det är att bygga med fokus på hållbarhet och långsiktighet för att möta framtidens krav.
– Jag tycker att det här är ett så otroligt tydligt exempel på hur rätt vi gjorde för 20 år sedan, och nu kan vi fortsätta dra nytta av det. Några av de som var med från den tiden är fortfarande kvar på Hufvudstaden och för dem måste det vara jättekul att se. Det är kul att med ganska enkla medel kunna inspirera, säger Therese.
