Två hus, en fastighet

Korsningen Sveavägen och Kungsgatan är förstås en av Stockholms mest kända stadsbilder, med neonskyltar, det blå Konserthuset och de stora husen med konkava hörn. I det nordvästra hörnet av denna korsning byggdes två hus, i en tid av stark utveckling. Idag är de två husen sammanbyggda, omsorgsfullt restaurerade och uppdaterade.

Huset mot Sveavägen ritades av Sven Wallander och Hjalmar Westerlund och uppfördes 1919 för byggherre Rolf Wessmans räkning. 

Det var i en tid av allmän teknisk och materiell utveckling och nya byggmaterial och byggtekniker prövades, inte minst i hörnfastigheten. Den konkava gaveln i hörnan gjordes enligt stadsplanen som även reglerade Strömshusets motsvarande hörn mitt över gatan. Huset har byggts om i flera omgångar, den mest omfattande 1954 när tunnelbanan fick sin dåvarande ändstation Kungsgatan (nuvarande Hötorget) i bottenplanet.

Det mer västliga huset med fasader åt Kungsgatan, Olofsgatan och Apelbergsgatan ritades av Arvid Sjöqvist och stod färdigt 1932 för Stockholms Stadshypotek. Det byggdes om så sent som år 2000 då Hufvudstaden förverkligade det sedan länge existerande bygglovet ”på höjden”. Påbyggnaden smälter in så väl att en utomstående betraktare har svårt att se var det gamla slutar och det nya tar vid.

Hufvudstaden har ägt och förvaltat Hästhuvudet 13, hörnhuset, sedan 1929 och förvärvade Hästhuvudet 3 så sent som 1999. Sedan 2000 är husen sammanbyggda. Nu är båda husen omsorgsfullt renoverade och utrustade med senaste teknik när det gäller till exempel kommunikation och miljö.

Arkitekterna

Den mest kände av de inblandade arkitekterna är Sven Wallander (1890-1968). Som en av grundarna av HSB och deras chefsarkitekt fick han ett inflytande som fortfarande är synligt i Stockholms stadsbild, bland annat i Rödabergsområdet, Kungsklippan och Reimersholme. Mest känd är han nog för sitt arbete med Kungsgatan. Hans förslag från 1915 visar en gata med enhetlig bebyggelse i modern klassicistisk stil och i mitten de båda skyskraporna, av vilka han själv ritade den norra. Projektet gillades av stadsplanerarna och genomfördes till stor del. Även Hjalmar Westerlund, som arbetade tillsammans med Wallander på Hästhuvudet 13, är rikt representerad i Stockholm. Bland annat ritade han Fenixpalatset på Adolf Fredriks Kyrkogata (nuvarande Citykyrkan). Han stod för en betydligt mer sirlig stil än huvudarkitekten Sven Wallander. Arvid Sjöqvist ritade Hästhuvudet 3 på uppdrag av Stadshypotek och har bland annat ritat flera bostadsfastigheter i Stockholms innerstad.

Kungsgatan

Kungsgatan planerades redan på 1860-talet i samband med byggandet av Centralstationen. Men projektet var så svårt att man fick invänta Alfred Nobels uppfinning dynamiten innan arbetet kunde börja. 1911, efter sju års sprängande och schaktande genom Brunkebergsåsen, var den efterlängtade öst-västliga förbindelsen mellan Centralstationen och det utbyggda Östermalm färdig.

Gatans bebyggelse tog betydligt längre tid att uppföra. Inte förrän i slutet av 30-talet var alla tomter bebyggda. Centrumhuset, i hörnan Sveavägen/Kungsgatan, blev den första symbolen för den nya storstadskänsla stadsplanerarna så länge sökt. Stockholms Broadway och Sveriges första moderna kontors- och affärsgata var född. Korsningen Sveavägen-Kungsgatan med omgivningar blev med tiden ett kommersiellt centrum. I början av 60-talet fanns Martin Olssons stora butik i Hästhuvudet 13, NK-ägda K-varuhuset låg där Cervera ligger idag och varuhuset Meeths låg i Strömshuset.

Historiska hyresgäster

Hästhuvudet 3 byggdes av Stadshypotek som idag ägs av Handelsbanken. Här låg Centralkassan, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, som försåg de regionala föreningarna med erforderliga medel genom att emittera obligationer. Stadshypoteks verkliga genombrott kom på 1980-talet då kreditmarknaden avreglerades och Stadshypotek kunde börja lämna marknadsmässiga krediter. Hypoteket flyttade 1999.

I korsningen Sveavägen/Kungsgatan låg från början ett populärt konditori vid namn Feiths. I folkmun talade man därför om Feiths hörna. Hörnan togs 1935 över av Martin Olsson som arbetat upp sin lilla kryddbod på Hötorget till allt större ryktbarhet. Drygt 20 år senare öppnade Martin Olsson en självbetjäningsbutik i Hötorgets tunnelbanestation. Det var då den enda butiken i Sverige som fick ha både kvälls- och söndagsöppet. Senare tiders kändis i hörnan var restaurangen och nattklubben Monte Carlo, under en period förknippad med Stockholms mer ljusskygga individer men under hela sin livstid ett populärt vattenhål i en krogtät miljö.

När Skandinaviens första Adidas Concept Store öppnade i korsningen Sveavägen/Kungsgatan i december 2001 förstärktes åter känslan av en kommersiell centralpunkt. Media- och finansbranscherna har alltid trivts på Kungsgatan och Hästhuvudet är inget undantag.

Om fastigheten

Fastigheten Hästhuvudet 13 bestod ursprungligen av två fastigheter som numera är sammanbyggda. Hufvudstaden har ägt och förvaltat dessa sedan 1929/1999.

Kommunikationer

Nedgång till Hötorgets T-banestation finns i fastigheten, samt mindre än fem minuters promenad till T-Centralen. Garage finns i intilliggande fastigheter. Hufvudstaden äger även de centralt belägna parkeringshusen NK parkering och Continentalgaraget.

Närområdet

Korsningen Sveavägen/Kungsgatan är kanske den mest klassiska knutpunkten i city. Här i Stockholms mittpunkt möts inte bara två av stadens mest kända gator, utan även shopping, kultur och moderna kontorslokaler. Området kallas ibland mediakorsningen eftersom läget attraherar många företag inom IT, media och marknadskommunikation.

Service

Som hyresgäst hos Hufvudstaden får du en hög servicenivå, och det kan vi ge genom ett nära, engagerat och personligt samarbete. Vi finns alltid på gångavstånd från våra hyresgäster och tar emot ärenden dygnet runt.

Miljöcertifierad fastighet

Fastigheten Hästhuvudet 13 är certifierad enligt certifieringssystemet Miljöbyggnad.

Övrig information

Fastigheten Hästhuvudet 13 bestod ursprungligen av två fastigheter som numera är sammanbyggda. Hufvudstaden har ägt och förvaltat dessa sedan 1929/1999. Fastigheten ritades av Sven Wallander och Hjalmar Westerlund och uppfördes 1919. Huset har byggts om i flera etapper, den första 1937, den mest omfattande 1954 när tunnelbanan fick sin ändstation Kungsgatan (nuvarande Hötorget) i bottenplanet. Huset byggdes om rejält år 2000 då Hufvudstaden förverkligade det sedan länge existerande bygglovet på höjden. Den omsorgsfulla påbyggnaden smälter in så pass väl att en utomstående betraktare har svårt att se var det gamla slutar och det nya tar vid. Fasaden mot korsningen Kungsgatan/Sveavägen täcks idag ett av Europas största LED-nät. Nätet invigdes på Nobeldagen den 10 december 2014 och Hufvudstaden visade då en unik hyllningsfilm till pristagaren i fysik, som tilldelades priset för sina insatser i utvecklandet av den blå ljusdioden LED.