När Järnplåten 28 invigdes 1959 var den Sveriges mest moderna kontors- och affärsfastighet. Och fattas bara annat. Fastigheten ligger på den mest centrala plats man kan tänka sig – i korsningen Kungsgatan/Sveavägen mitt i Stockholm. Det har nu gått drygt 60 år sedan fastigheten uppfördes men Järnplåten 28 har genom decennierna ständigt lyckats hålla sig uppdaterad med samtiden, och de solceller som har installerats på fastighetens tak är ett bevis på att utvecklingen fortsätter.
– Järnplåten lämpade sig väl för detta eftersom den har ett platt plåttak som det fungerar att lägga många paneler på, säger Filip Engvall, teknisk förvaltare Hufvudstaden.
Solceller på taket
Därmed inte sagt att arbetet blev gjort i en handvändning. För att fästa solceller på den anrika fastigheten krävdes först en besiktning på att taket skulle hålla, sedan en ommålning för att förlänga livslängden på taket ytterligare.
– Och så behövdes förstås bygglov och tillstånd från polisen för att få lyfttillstånd, säger Filip Engvall.
Att fästa solceller på ett äldre tak mitt i Stockholm innebär även andra utmaningar.
– Vi hade redan befintlig installation på taket i form av ventilation, avluftningar, kylmaskiner, takräcken men vi gjorde ett bra jobb och lyckades lägga panelerna runt allt
Kan bidra med en tredjedel av Sveriges behov
Tekniken att omvandla sol till el har flera decennier på nacken. De första solcellerna, som lyckades fånga upp solstrålar och skapa elektrisk spänning när dessa kom i kontakt med panelens material, tog form redan på 1950-talet. Sedan dess har tekniken utvecklats och ur dagen solceller utvinns drygt tre gånger mer elektricitet än hos de första prototyperna. Därför kan tekniken göra skillnad: om alla tak i Sverige som lämpar sig för att ha solceller skulle ha det, hade det inneburit en produktion som täckte en tredjedel av den el som används i dag.
Fastigheten på Kungsgatan/Sveavägen kan därmed sägas dra sitt strå till stacken. De 150 kvadratmeter solceller som nu ligger på Järnplåtens tak genererar runt 50 MWh per år.
Lägg därtill att Hufvudstaden sedan tidigare har solceller installerade på Kåkenhusen, på närliggande Norrlandsgatan, som gav 43 MWh under 2022, och det kan konstateras att de två fastigheternas solceller totalt producerar el som skulle kunna försörja närmare åtta mindre villor med el årligen (baserat på Statistiska centralbyråns uppgift om en årsförbrukning på 12 000 KWh för ett hus på 100 kvadratmeter).
Solceller ger el till företag på plats
Men just den el som solcellerna på Järnplåten genererar kommer istället Hufvudstadens hyresgäster till gagn.
– På Hufvudstaden pratar vi om många bäckar små och att alla ska göra det de kan och detta är ett sätt att bidra i en tid när det har varit sådant fokus på el, elbrist och elpriser. Genom att bygga solceller minskar vi belastningen på stadens nät och föregår med gott exempel. Jag hoppas att det inspirerar andra att också ta klivet mot ett mer hållbart elsamhälle, säger Filip Engvall.
Utmaningar att få upp ännu fler solceller centralt finns. Inte minst sätter regler om vad som får synas ut mot publika ytor käppar i hjulet. När det gäller Järnplåtens grannfastigheter får det till exempel inte installeras solpaneler på de taksidor som vetter ut mot Kungsgatan.
– Mer tillåtande regler skulle ge fler solcellsinstallationer inne i städerna, tror Filip Engvall.
Ny teknik funkar bra i äldre fastighet
Ett sätt att nå dit är att göra just det som har skett på Järnplåten. För ju fler solcellspaneler som kommer upp, desto mer ökas acceptansen för dem. Att placera paneler just här visar också att det inte råder någon motsättning mellan ny teknik och äldre fastighet.
– Visst har vi många gamla fastigheter men det är också mycket av ett skal, för inuti finns fullt av modern teknik som gör de här installationerna smidiga, säger Filip Engvall. Jag skulle säga att en solcellsinstallation på en byggnad som Järnplåten bara gör att fastigheten mer aktuell. Äldre hus och ny teknik gifter sig bra med varandra, som det bästa från två världar.
