Del 1: Kontor – en svängig historia

Visste du att kontor som vi definierar det idag – en arbetsplats för många inrymt i en fastighet för just kontorsarbete – är ett fenomen som hör 1900-talet till? Vi har tagit en titt på de svenska kontorens historiska pendlingar. Från "trälhav" till aktivitetsbaserade kontor.

Utformningen av kontor har alltid följt tidens tand och samhällets utveckling. Ordet kontor kommer av franskans comptoir – räknebord – som i sin tur stammar från latinska ordet computare – beräkna. Initialt handlade kontorsarbete framförallt om att just beräkna. De allra första kontorssysslorna i Sverige uppkom redan på 1500-talet, under Gustav Vasas tid, när centrala stadsförvaltningar och kamrar inom Kronan tog form. Tjänsterna var förbehållna ett fåtal män från samhällets övre skikt något som präglade kontorsarbetet under lång tid. Några egentliga kontor var det inte heller att tala om utan arbetet utfördes på lämpliga platser i borgerskapets och brukspatronernas herrgårdar eller salonger.

 

Offentlig och privat sektor 

Det var med andra ord inom det som vi idag kallar för den offentliga sektorn som kontorsarbetena startade. I samband med industrialiseringen i slutet av 1700-talet blev kontorsarbeten något vanligare och även den privata sektorn började växa. Dock var det fortfarande män inom samhällets övre skikt och de som hade företagsägarens personliga förtroende som fick sköta de administrativa arbetena. I takt med att verksamheterna växte och de förvaltande uppgifterna blev allt fler ökade behovet av kontorsarbetare vilket öppnade upp för fler än företagsägarnas ”närmaste”. Den industriella expansionen i slutet av 1800-talet ökade även behovet av banker och försäkringsbolag något som gav ytterligare kontorsarbeten.

 

Övervakade hav av kontorsarbetare

Kring sekelskiftet hade kontorssysslorna och därmed kontorsarbetarna blivit så pass många att det fanns ett behov att effektivisera kontorsarbetet. Utvecklingen av lysrör i slutet av 1800-talet gjorde det möjligt att utnyttja djupa och fönsterlösa lokaler på ett nytt sätt.  Så kallade trälhav gjorde entré. Det var helt enkelt kontorsarbete enligt fabrikernas löpande-band-princip där kontoristerna satt i långa rader och utförde rutinarbete, övervakade av arbetsledarna i glasförsedda rum.

I början av 1900-talet började man i Sverige bygga alltfler kontorsfastigheter. En av de första som uppfördes är Centrumhuset vår karaktäristiska fastighet i korsningen Kungsgatan Sveavägen.

 

Kvinnliga kontorister och cellkontor

Från de första trälhaven fram till idag har de svenska kontorens funktioner och utseende pendlat med 20-årsintervall. Under mellankrigstiden (1918-1939) svängde kontorspendeln för första gången när en motkraft växte fram mot trälhaven. Kontorsarbetarnas individualitet blev i viss mån viktigare och en del fick egna så kallade cellkontor. Stora rum för rutinarbete blev dock kvar och det var i första hand personer med mer kvalificerade arbeten som fick egna kontor. Nu utvecklades också de maskinella utrustningen för kontorsarbete i form av bokförings- och dupliceringsmaskiner samt system för att transportera dokument och sortera uppgifter i olika kortsystem. Efter andra världskriget började även kvinnor jobba på kontor för att utföra mindre avancerade och lågavlönade arbeten. Rätten till jobb gällde dock bara ogifta kvinnor och det var först 1939 som det blev olagligt att avskeda en kvinna när hon gifte sig. De kvinnliga kontoristernas intåg på arbetsmarknaden brukar inom forskningen ses som en av de avgörande faktorerna för likaberättigande och rätten till förvärvsarbete inom alla samhällsgrupper.

  

Källor
Kontorsfolket, Birgitta Conradsson (Nordiska museet, 1988)
Framtidens kontor. Kontorens framtid, Carl Christiansson och Martin Eiserman (Arkus, 1998)
Från Halda till Windows, Viveka Ekström (Arbetsskyddsnämnden, 1999)