Del 2: Kontor – en svängig historia

Vad är egentligen bäst? Cellkontor, öppna landskap eller en kombination av dessa? Trender har svängt fram och tillbaka. Ibland omfamnade, ibland omdebatterade. I andra delen av vår serie om kontorens historia tittar vi närmare på kontorens utveckling från 1950-tal fram till idag.

Öppna landskap

I slutet av 1950-talet svängde kontorspendel tillbaka och rationalisering av kontorsarbetet stod åter i fokus. Öppna kontorslandskap, utformade enligt en tysk modell som gick ut på att dessa skulle främja kommunikationen inom företaget, blev populära. Problemen var dock flera: belysningen var svår att få till, akustikdämande tak saknades, kylsystemen och cellkontorens möbler var inte anpassade för öppna miljöer. Debatterna blossade på både arbetsplatser och i medier. Trots detta fortsatte utvecklingen av öppna landskap som ansågs kostnadseffektiva. Dessutom var det lätt att kontrollera personalen och företagsledningen kunde vissa upp ett progressivt ansikte utåt. Ett av Stockholms första öppna kontorslandskap fanns i ovan nämnda Centrumhuset som Stockholms Fastighetskontor flyttade in i 1964.

 

Kombikontor i glaskonstruktion

Tjugo år senare svängde pendeln i viss mån åter till mer individanpassade kontor när så kallade kombikontor blev vanliga. Det var ett mellanting mellan öppna kontorslandskap och cellkontor som utnyttjande fördelarna med de båda varianterna. Om något kännetecknar den här kontorstypen är det glasväggar och glasdörrar. Ljusinsläpp och synlighet var viktigt.

Det första kombikontoret som byggdes i Sverige är Canonhuset i Sätra, uppfört 1978. Huset är idag klassat som kulturhistoriskt värdefullt och ett av de främsta exemplen på high-tec-arkitektur.

 

Ny teknik för flexkontor

På 1990-talet svängde pendeln åter tillbaka till mer öppna ytor, i form av så kallade flexkontor, som möjliggjordes tack vara utvecklingen av informationsteknologin. En stor skillnad mot tidigare öppna kontorslandskap var att medarbetarna inte hade fasta arbetsplatser i flexkontoren. Istället förvarades egna saker i en mobil enhet som flyttades till den plats man skulle sitta vid för dagen.

 

Fysiska och virtuella miljöer 

Flexkontoren som modell har utvecklats och anpassats för att möta både företagens och medarbetarnas behov. Idag talar man mer om aktivitetsbaserade kontor, en modell som vi på Hufvudstaden valt för vårt egna kontor. Digitaliseringen har inneburit att den fysiska och virtuella arbetsplatsen blandats samman och vi kan idag jobba när som helst, var som helst. Svaren på hur morgondagens kontor kommer se ut är inte givna. Men de kommer garanterat att följa tidens tand som alla tidigare kontorsformer.

  

Källor
Kontorsfolket, Birgitta Conradsson (Nordiska museet, 1988)
Framtidens kontor. Kontorens framtid, Carl Christiansson och Martin Eiserman (Arkus, 1998)
Från Halda till Windows, Viveka Ekström (Arbetsskyddsnämnden, 1999)